Plantar fasciit – Effektiva behandlingsmetoder och förebyggande tips

Vad är plantar fasciit

Plantar fasciit är en vanlig fotrelaterad åkomma som påverkar vävnaden känd som plantarfascian, en tjock bandliknande struktur som löper längs fotens undersida från häl till tår. Denna bindväv spelar en viktig roll för att ge stöd åt fotens båge och absorbera chocker under gång och löpning.

Tillståndet kännetecknas av smärta i hälområdet och är ofta mest påtaglig under de första stegen på morgonen eller efter längre perioder av stillasittande. Smärtan kan också förvärras vid långvariga stående aktiviteter eller direkt efter träning.

Orsaker till plantar fasciit inkluderar:

• Överansträngning: Repetitiv stress från löpning, hoppning eller andra aktiviteter.
• Kroppsvikt: Övervikt belastar plantarfascian mer.
• Fotställning: Plattfötter eller högt fotvalv kan bidra till en onormal belastning av fascian.

Hur man hanterar plantar fasciit:

• Vila och undvikning av aktiviteter som utlöser smärta.
• Isning av det drabbade området för att minska inflammation.
• Stretchövningar specifikt utformade för plantarfascian och Akillessenan.
• Användning av stödjande skor och inlägg som avlastar trycket på plantarfascian.

I tabellform kan behandling och åtgärder för plantar fasciit sammanfattas:

Om symtom förvärras eller kvarstår trots dessa åtgärder kan det vara lämpligt att konsultera en vårdgivare för ytterligare utredning och behandling.

Symptom på plantar fasciit

När man lider av plantar fasciit är det vanligt att uppleva smärta i foten, särskilt under de första stegen på morgonen eller efter en period av inaktivitet.

Tidiga tecken

De tidiga tecknen på plantar fasciit innefattar ofta en känsla av obehag eller stelhet i hälen när man först står upp på morgonen eller efter att ha suttit ner en längre stund. Smärtan kan beskrivas som både skarp och huggande, och den minskar vanligtvis efter de första stegen men kan återkomma efter långa perioder av stående eller när man reser sig upp efter att ha suttit.

Typiska smärtområden

Smärtan vid plantar fasciit koncentreras oftast till hälens undersida och kan stråla ut mot fotens mitt.

• Huvudsakliga områden för smärtan inkluderar:
  • Hälens insida: Där plantar fascian fäster vid hälbenet.
  • Fotvalvet: Speciellt smärtsamt vid belastning eller tryck.

Smärtan beskrivs ibland som värst:

• På morgonen: De första stegen efter att ha vaknat kan vara särskilt smärtsamma.
• Efter perioder av inaktivitet: Liknande smärta kan uppstå efter att ha suttit en längre tid.

Symtomen kan förvärras av överansträngning eller under längre perioder av fysisk aktivitet och blir mer framträdande om individen har tillbringat mycket tid på sina fötter.

Orsaker till plantar fasciit

Plantar fasciit är en vanlig orsak till hälsmärtor och uppstår när det tjocka bandet av vävnad, plantarfascian, som löper under foten, blir inflammerat. Denna inflammation kan bero på flera faktorer.

Riskfaktorer

De som har en ökad risk för att utveckla plantar fasciit inkluderar individer som är överviktiga eller överbelastar fötterna genom aktiviteter som löpning och annan intensiv träning. Kroppsvikten lägger extra stress på plantarfascian, vilket är vanligare bland överviktiga personer. Regelbunden hög-intensiv träning eller långvarig stående kan också förvärra tillståndet.

Skoinpassning

Felaktigt stöd från skor kan också vara en bidragande orsak till utvecklingen av plantar fasciit. Personer som bär skor med otillräckligt fotvalvsstöd, särskilt de med plattfot eller högt fotvalv, kan uppleva en onormal belastning på plantarfascian.

Att bära rätt typ av skor är avgörande för att ge fötterna stöd och för att undvika uppkomsten av eller förvärra existerande plantar fasciit.

Diagnos av plantar fasciit

Diagnostisering av plantar fasciit involverar vanligtvis en fysisk undersökning och kan kompletteras med bildgivande tester för att bekräfta inflammation och utesluta andra tillstånd.

Fysisk undersökning

Under den fysiska undersökningen tittar läkaren på patientens fot och palperar, det vill säga känner på, plantar fascian för att identifiera områden med ömhet. Detta hjälper till att lokalisera inflammationen. Prov på flexibilitet och fotens mekanik utförs också för att bedöma om onormal belastning har bidragit till tillståndet.

Bildgivande tester

Bildgivande tester kan användas för att utesluta andra tillstånd såsom frakturer eller tumörer. Ett vanligt verktyg är en röntgen (X-ray), även om den inte kan visa mjukvävnader som plantar fascian. MRT (magnetresonanstomografi) kan ge en detaljerad bild av mjukvävnaden och är användbart vid differentialdiagnostik. Ultraljud kan också användas för att visa inflammation i plantar fascian och är kostnadseffektivt jämfört med MRT.

Behandling av plantar fasciit

Den framgångsrika behandlingen av plantar fasciit innefattar ofta en kombination av hembehandling och medicinska åtgärder baserade på individens specifika symptom och behov.

Hembehandling

Vid första tecken på plantar fasciit är vila och is ofta de första stegen. Patienter uppmanas att minska på aktiviteter som belastar foten och istället ge foten chans att återhämta sig. Tillämpning av kyla i form av ispackningar kan bidra till minskning av inflammation och smärta. För att stödja fotens båge och minska påfrestningen på plantar fascian, kan ortoser som inläggssulor eller vår speciella nattskena för sträckbehandling av hälsporre användas. Regelbundna stretchövningar för vadmuskel och plantar fascia är också viktiga att utföra för att bibehålla flexibilitet och stärka fotens strukturer.

Medicinska ingrepp

Om symtomen kvarstår trots hembehandling kan fler ingripande behandlingsformer övervägas. Steroidinjektioner kan lindra inflammationen och smärtan tillfälligt. Vid mer långvariga och svårbehandlade fall kan kirurgi bli aktuellt, där man avlägsnar en del av den inflammerade fascian. Fysioterapi kan erbjuda anpassade övningsprogram och olika terapiformer för smärtlindring och återställning av funktion. För de som lider av smärtor under natten, kan en nattstrumpa för plantar fasciit rekommenderas för att avlasta och sträcka ut fascian under sömnen.

Övningar och sträckning

Vid behandling av plantar fasciit är regelbunden stretching och övningar av stor betydelse. De bidrar till att lindra smärta genom att stärka och öka flexibiliteten i relevanta strukturer såsom plantar fascia, vadmusklerna och akillessenan.

Töjningar för plantar fascia:

• Handdukstöjning: Patienten sitter med raka ben och en handduk placerad runt fotens undersida. Handduken dras sedan mot kroppen för att töja ut plantarfascian.
• Tå- och hålfotsdrag: Stående, böj tån mot underlaget så att hålfoten sträcks ut.

Vadmuskeltöjningar:

• Stående vadmuskelsträckning: Patienten står med ansiktet mot en vägg, placerar händerna på väggen och en fot bakom den andra. Den bakre hälen hålls nedtryckt mot golvet.
• Sittande vadsträckning: Sittande med benet rakt fram, dra tån mot kroppen med en handduk eller ett band.

Styrkeövningar:

• Tåhävningar: Stående, patienten höjer sig upp på tå och sänker sig långsamt ner igen.

Achillessenans övningar:

• Eccentrisk vadpress: Stående med framfötterna på en stepbräda, patienten sänker hälen nedanför stegets nivå för att tänja akillessenan och stärka vaderna.

Dessa övningar bör utföras regelbundet två till tre gånger dagligen för optimal effekt. Vidare bör patienten se till att genomföra övningar långsamt och med kontroll, för att undvika ytterligare skador på plantar fascia.

Förebyggande av plantar fasciit

Att förebygga plantar fasciit involverar rätt stöd för fötterna och kontroll av kroppsvikt.

Skovård

Att välja rätt skor är grundläggande för att undvika plantar fasciit. Skor bör ha tillräcklig dämpning, särskilt runt hälpartiet, och bra bågstöd. Särskilda skoinlägg kan erbjuda ytterligare stöd och fördela trycket över fotens undersida mer jämnt. Vid behov kan särskilda hälinlägg användas för extra stöd och dämpning. Hälinlägg i gel kan vara speciellt effektiva för att absorbera stötar och minska belastningen på plantarfascian.

• Skotips:
  • Bekvämlighet och stöd: Välja skor som passar fotens form och ger stabil stötdämpning.
  • Inlägg: Använda skoinlägg för plantarfasciit specifikt utformade för att ge extra support.

Viktkontroll

Övervikt kan öka belastningen på plantarfascian. Vikthantering är en viktig del av förebyggandet. En sund kroppsvikt minskar risken för att utveckla plantar fasciit eftersom det förhindrar onödig belastning på fotens strukturer. Att bibehålla en hälsosam vikt kräver en balans mellan kaloriintag och fysisk aktivitet.

• Viktstrategier:
  • Balanserat intag: Genomföra en välbalanserad kost.
  • Regelbunden fysisk aktivitet: Engagera sig i övningar som inte överbelastar fötterna, som simning eller cykling.

Komplikationer associerade med plantar fasciit

Plantar fasciit kan medföra flera komplikationer om den inte behandlas adekvat.

Kronisk hälsmärta: Ett huvudproblem är bestående hälsmärta som påverkar de drabbade i vardagen. Smärtan kan förvärras över tid och göra det svårt att gå eller stå.

Hälsporre: Långvarig plantar fasciit kan leda till bildandet av en benutväxt på hälbenet, känd som hälsporre. Den kan identifieras genom röntgen och kan förorsaka ökad smärta.

Vävnadsdegeneration: Utan behandling kan plantar fasciit orsaka nedbrytning av vävnaden i fotsulan. Detta kan i sin tur leda till ytterligare problem och förlängda symtom.

Tabellen nedan beskriver potentiella komplikationer och dess effekt:

För att minimera riskerna för dessa komplikationer är det viktigt med tidig diagnos och behandling. Detta kan inkludera fysioterapi, stödjande skor, inlägg, och i vissa fall kirurgi. Regelbunden stretching och stärkande övningar kan också hjälpa till att förebygga komplikationer.

När ska man söka vård

Vid tecken på plantar fasciit är det viktigt att individer uppmärksammar när det är lämpligt att kontakta en läkare eller podiatrist.

• Tidiga symtom
  • Smärta under foten, särskilt vid de första stegen på morgonen.
  • Svullnad eller ömhet i hälen.

Om smärtan inte försvinner med egenvård, som till exempel vila och is, bör en vårdgivare konsulteras.

• Egenvård misslyckas

  • Användning av smärtstillande läkemedel ger inte lindring
  • Smärtan kvarstår efter flera veckors självbehandling

• Långvarig smärta

  • Smärta som varar längre än en vecka bör utvärderas.
  • Frekvent återkommande smärta kan kräva professionell bedömning.

En podiatrist eller läkare kan erbjuda behandlingar såsom skoinlägg, fysioterapi eller ortopediska hjälpmedel. I sällsynta fall då konservativ behandling inte ger effekt kan kirurgisk behandling diskuteras.

Följande är signaler att omedelbart söka vård:

• Intensiv smärta
  • Oförmåga att belasta foten.
  • Smärta som förvärras istället för att förbättras över tid.

Patienter bör inte tveka att kontakta hälsovården för bedömning, och vid behov, behandling. Att snabbt identifiera och åtgärda problemet kan förhindra vidare komplikationer och bidra till en snabbare återhämtning.

Tillbaka till artiklar